Stor uppslutning vid seminarium om Litteraturhus Nynäshamn

Utredningsarbetet för projekt Litteraturhus Nynäshamn börjar bli klart. Det senaste året har initiativtagaren Petra Harkort-Berge varit anställd av kommunen som projektutredare. Den 15 september genomfördes ett seminarium för att ge politikerna ett fylligare underlag inför det beslut som väntas senare i höst. I seminariet som hölls i Folkets Hus deltog ledamöter ur kulturnämnden, kultur- och fritidschefen Christer Dahl, bibliotekschefen Helen Amborn, lokala konstnärer, författare, de litterära sällskapen kring Moa, Harry och Ivar Lo, företrädare från Stockholms läns landsting med flera. Föredragshållarna talade om allt från Östersjösamarbete till olika sätt att finansiera kulturprojekt.

Gunnar Svensson        Foto: Gösta Rising

Moderator vid seminariet var förre statssekreteraren på kulturdepartementet Gunnar Svensson, tidigare även ordförande för Stiftelsen Framtidens kultur. Han har sett många kulturprojekt växa fram och det var tydligt att han tyckte att ett litteraturhus i Nynäshamn känns spännande. ”Det här är inget väckelsemöte”, framhöll han flera gånger under eftermiddagen, men det var ändå lätt att känna lågan hos de olika föredragshållarna.

Läs Gunnar Svenssons synpunkter efter seminariet

Kommunalrådet Leif Stenquist inledde med att framhålla kommunens aktiva kulturarbetare och konstnärer såsom Ylva Eggehorn, Sam Westerholm, Arthur Hultling, Bodil Toll och Elisabeth Peterzén, alla utom Westerholm var med på seminariet.

Ingemar Fasth, producent för Internationell författarscen på Kulturhuset i Stockholm, gav exempel på hur litteraturen får människor att stiga upp ur soffan för att i stället mötas. Han beskrev det som extra spännande med ett litteraturhus i en liten stad som Nynäshamn.
”Det är viktigt att skapa sig en profil, något som är speciellt för just den här trakten. Moa, Harry och Ivar Lo kan generera många spännande författarbesök och samtal. Tänk att bjuda in Kerstin Ekman och be henne prata om skogen samtidigt som man tittar på vad skogen betydde för exempelvis Ivar Lo eller Harry!” Ingemar Fasth trodde också att författarutställningen i sig blir en viktig profil för Litteraturhus Nynäshamn.  

Petra Harkort Berge och Lena Pasternak Foto: Gösta Rising

Lena Pasternak, som leder Östersjöns författar- och översättarcentrum (ÖFÖC) i Visby menade att ett samarbete mellan dem och ett litteraturhus i Nynäshamn skulle vara naturligt, inte minst geografiskt. ”Ett litteraturhus i Nynäshamn skulle bidra till Nynäshamns attraktionskraft som kulturmötesplats, men också kunna ingå i samarbetsnätverk med andra litteraturhus runt Östersjön och med Östersjöns författar- och översättarcentrum i Visby.”

Pasternak bekräftade det som litteraturhusets förespråkare har hävdat för Nynäshamn; Författarcentret har bidragit till många övernattningar i Visby och har förstärkt Gotlands varumärke, särskilt genom det ökade samarbetet över nationsgränserna, vilket gynnat både kulturen och företagsklimatet på ön.

Ett potentiellt samarbete med Södertörns högskola var temat för Ola Holmgren, docent i litteraturvetenskap och tillika författare till en rad Ivar Lo-Johansson-biografier. Ola Holmgren, framhöll att ett litteraturhus kan ge upphov till aktiviteter inom alla de tre uppgifter som universitet och högskola har, nämligen forskning, undervisning och samarbete med det omgivande samhället.
Detta kan ske genom ny forskning om Moa, Harry och Ivar Lo och även om andra författarskap kring Östersjön. Det kan ske genom undervisning i Nynäshamns kommun, till exempel med resor i författarnas spår eller med besök i författarutställningen. Det kan också ske genomföreläsningar för allmänheten i litteraturhuset.

Agnetha Boström                 Foto: Gösta Rising

Agnetha Boström från kulturnämnden i Stockholms läns landsting beskrev olika sätt att finansiera kulturprojekt. Hon nämnde Kulturrådet på statlig nivå och landstinget på regional nivå, även Nuteks bidrag för turistfrämjande projekt, fonder och stiftelser samt de extramiljoner som regeringen tillfört kulturen från och med nästa år. Dock tonade hon med erfarenhet från andra orter ner förväntningarna på näringslivet och sponsring. ”Det är ett svårt område som kräver mycket jobb. De kulturinstitutioner som lyckats har heltidsarbetande personer som enbart sysslar med detta.” Hon avslutade i optimistisk anda med adress till kommunens politiker: ”En sak är klar, och det är att ni inte kommer att stå ensamma den dagen ni bestämmer er för att satsa på det här litteraturhuset.”

Den efterföljande diskussionen inleddes av Ylva Eggehorn, som höll en brinnande appell för litteraturhuset och särskilt hänvisade till ungdomarna. ”Här kanske finns en liten Harry Martinson eller en ny Moa som trots svåra förutsättningar, tack vare ett litteraturhus, skulle inspireras och våga tro på sin egen förmåga.”  Hon varnade för risken för utbrändhet för dem som brinner och riktade avslutnings-orden till kommunens politiker. " Fatta ett beslut snart så att projektet kan gå in i en ny lugnare fas. Eldsjälar förökar sig inte – de finns där de finns!”

Den enda direkt kritiska röst som gjorde sig hörd tyckte att allt som föredragshållarna talade om kan göras lika bra av biblioteket och menade att alla resurser ska läggas där. b>Anita König, skådespelerskan som guidar bussarna till Moas torp sommartid och dessutom fått Moa-priset för sina Moa-tolkningar, svarade att ett bibliotek och ett litteraturhus inte kan jämföras. ”Ett litteraturhus är en helt annan sak. Jag har då aldrig åkt till en ort för att gå på deras bibliotek, hur bra det än är!”


Christer Dahl och deltagare                                                                      Foto: Gösta Rising

Kultur- och fritidschef Christer Dahl uttalade sig tydligt positivt till idén: ”Jag är optimist – kanske har jag fel, men jag tror på det här, ” och tillade ”man brukar säga att optimisten och pessimisten har ungefär lika mycket fel eller rätt, men optimisten har det bra mycket roligare”.

Gunnar Svensson högg på kroken och riktade frågan till bibliotekschefen Helen Amborn: ”Och hur är det med er? Är ni optimister?” Amborn svarade efter ett ögonblicks tvekan: ”Jodå…men jag undrar om Nynäshamn verkligen är den kommun som folk kommer att vilja åka till…”

Den frågan är nog viktig att fundera över: Vill vi gemensamt skapa en kommun som är värd en extra resa, eller vill vi slå oss till ro med att den – som i dag – knappt får ens en bråkdel av de många färjeresenärerna att stanna för ett besök.

Måns Collin, tidigare VD på Nynäs, framhöll vikten av att hålla isär diskussionen om ombyggnation respektive innehåll. "Att den här verksamheten i sig är efterfrågad långt utanför Nynäshamn och kommer att gå runt på egna meriter, har jag blivit övertygad om här idag. Om den kan betala en kommersiell hyra för en renoverad kulturbyggnad är mer tveksamt. För kommunen är den grundläggande frågan om man vill behålla huset eller inte. Vill man behålla huset måste det under alla omständigheter rustas upp. Därefter kommer frågan om vem man vill ha som hyresgäst. Bestämmer man sig för att huset skall hysa kulturaktiviteter och samtidigt vill minimera driftskostnaderna tror jag att Litteraturhuset blir en klart intressant hyresgäst.”

Kulturnämndens ledamöter höll en försiktig profil och ordförande Maria Strömqvist sa efter seminariet att hon helst vill lyssna och lära för att sedan föra diskussionen vidare i nämnden.